Direktlänk till inlägg 19 juni 2007

Lunchäventyr

Av Amanda Lindberg - 19 juni 2007 16:45

Forst och framst, jag jobbar pa tisdagsdikten mor lilla! Du far den senare ikvall =)


Varje dag nar jag ar pa jobbet sa skickas jag ut till banken (summan som jag faktiskt har i vaskan skrammer mig ganska ofta. Jag har gatt omkring med checkar varda 500 000 kronor+) for att betala in checkar och ibland ta ut pengar (idag £1000= ca 14000 kronor...). Vissa dagar maste jag ga till tre eller fyra banker och da tar det lite tid, nagot som jag inte alls har nagot emot i fint vader. Jag far betalt medan jag lyssnar pa min mp3 ute i solskenet och den inte speciellt friska Londonluften- inte helt fel. Ibland blir jag ocksa utskickad pa andra arenden, som for ett par veckor sedan nar Chefen skickade ut mig for att kopa plaster till forsta-hjalpen-ladan.

Jaja, tankte jag, det ar latt som en platt. Men icke.

Det ar viktigt att ni forstar att London ar en kapitaliststad, har finns allting. Ja, naturligtvis, allting finns i Sverige ocksa, men har finns det sa manga fler variationer av allting.

I Sverige nar man vill kopa plaster gar man till apoteket eller ICA, och det finns genomskinliga plaster, hudfargade plaster som man sjalv klipper av fran en lang plasterlangd, sma hudfargade plaster och plaster med Bamse pa.


I England finns det manga fler sorters plaster. Manga fler.

Jag fann mig sjalv sta framfor en hel sektion av plaster. Man kunde kopa plaster pa flaska som man sedan sprutar pa, plaster som andas, plaster som inte andas, vattenfasta plaster, plaster med sprit i sa att de dodar alla bakterier, sma plaster, stora plaster, genomskinliga plaster, halvgenomskinliga plaster, plaster i olika sorters hudfarg (nar jag sedan sade detta till David tittade han pa mig som att jag var korkad och sedan sade han, "Jamen Amanda, alla manniskor har ju olika hudfarg sa det ar klart att plaster ocksa maste ha det sa att de inte syns.")

... ja ni forstar poangen.

Dar stod jag och glodde, medan flera andra personer kom och gick och visste precis vilka plaster de skulle ha.

Jag laste i panik pa ett flertal olika plaster precis vilka mirakel de kunde utfora och blev inte det minsta mer klok. I min mening satter man pa ett plaster om man bloder sa mycket att det inte gar att ignorera (jag ar av asikten att det ar battre om man later bli sa att saret far andas, men tja, har finns ju plaster som andas anda), men har verkade de kunna gora vad som helst.

I slutanded slot jag ogonen, strackte ut handen, plockade helt enkelt upp ett paket och sprang till kassan innan jag hann andra mig.


Det har vansinniga utbuded finns det gallande allting (och herregud, alla saker man kan kopa mot forkylning, som inte ens gar att bota eftersom det ar ett virus. Engelsmannen drogar helt enkelt ner sig nar de blir lite snoriga). Det ar bra ibland, med klader och sa, men ibland blir det lite overvaldigande, till exempel nar det handlar om plaster, eller kakor, eller chips (som det finns typ tusen olika sorter av).


Jag hade en till sadan har incident idag, och jag gjorde det dessutom under stress.

Pa lunchen bestamde jag att nu nar jag har klippt mig vill jag ha lite harvax, sa att jag kan styla mina stripor. Sa jag satte glatt och ovetandes pa mig mina hogklackade skor (jag gar omkring barfota pa kontoret- Chefen har faktiskt inget emot det!), och gav mig ut i Londontrasket.

Overallt, tycks det, ar det byggnadsarbeten pa gang, kan tillaggas.

Nu vill jag bara fraga, har du som tjej nagonsin gatt forbi en byggarbetsplats? Det ar inte sa illa nar de jobbar men nar de har rast... Jag var tvungen att ga forbi en sadan nar alla byggarna hade rast, och de satt allihop langs trottoaren pa rad, och dar var jag tvungen att ga forbi.


DON'T SHOW EMOTION- THEY CAN SENSE FEAR


Herregud, har kandes det verkligen som att jag var ett far pa vag till slakt, och dessutom verkade dessa byggjobbare flytta sig. Overallt dar jag gick forbi satt de, och de hade alltid rast. Forsokte till och med ta en annan vag tillbaka, men dar var ett nytt gang, sittandes pa rast. Jobbar de aldrig?


Hur som helst, jag kom fram helskinnad till Boots (kombinerat apotek med skonhetsartiklar) pa Oxford Street, och gick in, och ned till haravdelningen.

Jag borde vetat battre.

Har fanns det vax i langa rader, tillsammans med all varldens artiklar: olika serum mot flygigt har, beroende pa vilken harfarg du har, tjugo (minst) olika sorters vax- en del med matt effekt, en del med shine, en massa harsprayer och gud vet allt.

Jag stod handfallen. Vad sjutton skulle jag valja?

Jag borjade ga omkring bland hyllorna, och problemet var ju att jag borjade se en massa andra olika saker som jag sakert behovde. Vem behover inte serum mot flygigt har, och kanske schampoo som gor haret tjockare och kanske... Jag erkanner, jag ar lattpaverkad, men jag kom pa mig sjalv och sa "nej!". Det var ju faktiskt bara harvax jag behovde, men fragan var ju fortfarande- vilken sort?

Da sag jag en liten hylla med sma forpackningar av allting. Bra, tankte jag, da kan jag ju testa ett par olika vax, for £1 styck. Dessutom var det "ta tre betala for tva" sa jag fick en liten flaska harspray pa kopet (bra att ha i vaskan). Sa jag klarade mig helskinnad ur det ocksa, utan att spendera en formogenhet pa harprodukter som jag sakert behover jattemycket men har hittills klarat mig utan hela livet.


Pa vagen tillbaka till jobbet sa var jag tvungen att ga forbi byggare pa rast igen.

"Ha!" tankte jag, "Nu ska de fa se!"

Jag vickade lite extra pa hofterna och lyckades se ganska bra ut, om deras ansiktsuttryck ar nagot att ga efter, tills jag snubblade...

Jag ramlade inte, tack och lov, men narapa. Jag hade ju pa mig hogklackat trots allt.

Jag vagade faktiskt inte vanda mig om for att se om de skrattade men det tror jag de gjorde. Jag skulle skrattat om jag sag mig!

Sa jag forsokte fa det att se ut som att jag hade planerat att min "move" hela tiden, och forvandla det till nagot i stil med att puffa till haret eller sa... Ni kan ju gissa hur bra det gick. Jag tror nog jag misslyckades storartat- det kunde nog inte misstas att jag holl pa att, om inte bryta benet, sa atminstone nastan bryta klacken pa skon.

Sa kan det ga!

Naja, jag har ju mitt vax i alla fall. =)

 
 
trollpackan

trollpackan

19 juni 2007 18:48

Haha! Vilka äventyr! Och vilket utbud! Inget för "Papphammar"!

http://trollpackan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Amanda Lindberg - 21 augusti 2007 11:51

Vi kom hem i lordags mitt pa dagen men sedan pa kvallen kunde jag inte sova trots att jag varit uppe sedan klockan fyra pa morgonen. Jag var jatteledsen helt enkelt. Nar jag ar valdigt upprord, eller glad ocksa for den delen, sa ar mitt satt att hant...

Av Amanda Lindberg - 21 augusti 2007 11:26

Suck. Jag forsoker vanligtvis att inte tycka synd om mig sjalv men idag ar det banne mig svart. Forsoker hitta ett tempjobb, och ska pa registrering hos en agnecy klockan 15.30 idag, som jag hoppas gar bra. Har jag tur ringer de redan imorgon och sag...

Av Amanda Lindberg - 18 augusti 2007 21:44

Ja nu ar jag har igen. Kanns bade bra och jobbigt att vara hemma, for det ar ju egentligen hemma nu, men nu nar jag varit i Sverige sa kommer jag sakna det mer igen. Har varit uppe sedan klockan fyra imorse, var hemma i lagenheten igen runt lunchtid...

Av Amanda Lindberg - 9 augusti 2007 10:57

Nu är David på väg till flygplatsen! Hans plan avgår om ett par timmar. =) Ska bli jättekul att träffas igen! Känns som en evighet trots att vi sågs för en vecka sedan, men jag tror det alltid kommer vara sådär. Det blir nog så när man, som vi, bodde...

Av Amanda Lindberg - 7 augusti 2007 21:08

Ja imorse bar det av till stranden. Mor min köpte med lunch, varsinn sallad, det är lagom så här i värmen, för varmt är det! På stranden var det en massa folk som vanligt, mycket barnfamiljer och ungdomar. Det är en populär badplats där vi var. Var e...

Ovido - Quiz & Flashcards