Alla inlägg den 21 juni 2007

Av Amanda Lindberg - 21 juni 2007 12:02

Idag ar en sadan dar trakig, jobbig dag.


Trälig ar nog det ratta ordet.


Jag och David hade en liten dispyt imorse, for eftersom jag inte hade diskat igarkvall (gick och lade mig tidigt sa att jag antligen skulle fa lite somn) sa hade ju inte han heller gjort det (han satt uppe och spelade dataspel istallet) sa da hade det ju inte blivit gjort och det verkade vara mitt fel.

Hur träskallig far man bli?

For att jag inte diskar och stadar koket en kvall som jag brukar gora, sa blir det inte gjort for han vill hellre spela dataspel. Ja vem vill inte det?

Sedan kom det upp en massa andra saker dessutom (som det alltid gor vid sadana har tillfallen).


David har flexitid med sitt jobb, sa hans dagar brukar se ut att han masar sig in nagon gang efter klockan nio, sedan tranar han pa gymmet pa arbetstid och sedan gar han hem runt fyra eller fem pa eftermiddagen.

Jag maste vara pa jobbet klockan nio, och sedan maste jag stanna till halv sex. Efter det kan jag gora saker som jag vill, som att ga till gymmet. Da tycker jag att han verkligen kan gora sin del hemma. Sa det sa.

Anyway, eftersom jag inte har flexitid sa gar jag upp en speciell tid pa morgonen, och da har jag beraknat hur mycket tid jag har till allting som att ata frukost, duscha, sminka mig osv. Jag kan inte klamma in nagot mer for da blir jag sen.


Imorse nar David gick upp satte han sig vid datorn och borjade andra var adress pa en massa olika stallen eftersom vi flyttar snart (nasta lordag), och forsoker fa mig att gora samma sak, just nu, men jag hade inte tid, och begrep inte varfor jag inte kunde gora det senare, som ikvall eller under dagen. Dessutom behover jag bara andra adressen till min bank, eftersom jag inte har nagot mer har i England. Da blev han jattesur pa mig och det var det som satte igang hela dispyten (jag och David gralar aldrig- vi tror pa kommunikation sa vi star aldrig och bara skriker pa varandra), och borjade babbla om att jag inte brydde mig om att vi ska flytta och dessutom var det en massa disk i koket.

"Men for i helvete" sa jag tillslut och diskade den javla disken, vilket da, eftersom jag bara har ett visst antal minuter, gjorde att sedan fick jag stressa ivag till jobbet.

Innan jag gick forsakrade jag mig om att David till fullo forstod vad jag sa nar jag sa:

"David, jag har inte flexitid som du har. Jag maste planera min morgon. Det ar inte det att jag inte bryr mig, men varfor i helvete (jag svar valdigt mycket, en vana som mamma manga ganger forsokt fa mig att sluta med, helt utan resultat kan tillaggas) maste jag gora allt det har just precis nu? Ge mig den javla adressen (han blev namligen ocksa sur for att jag inte hade fragat efter var nya adress nar jag sa att ja, jag maste andra adressen hos min bank. Herregud, hur skulle jag kunna veta att han ville att jag skulle fraga efter adressen? Var tog kommunikationen vagen dar?) sa kan jag fixa min bank eftersom jag gar till min bank varenda dag pa jobbet med mina bankarenden."

Da foll myntet ner och han skamdes ganska mycket. Varfor var jag tvungen att stressa med adressandring pa banken tidigt pa morgonen nar jag anda gar dit varenda dag, hade jag ju resonerat. For att vara rattvis hade jag faktiskt inte sagt det till David forran da, for an en gang gick kommunikationen upp i rok.

Bast att erkanna redan nu, jag ar valdigt langsint. Nu, flera timmar senare ar jag fortfarande skitsur pa David. Sa imorse nar jag sa skulle trava ivag till jobbet efter diskandet, och David stod och slokade i hallen, och sa

"I'm sorry... I love you!"

sa sa jag bara, "Yea. I gotta go. I'm late now."


Men det har ar nog olikheter vi far lara oss att acceptera hos varandra och leva med. Jag kan inte koncentrera mig pa nagot extra pa morgonen eftersom jag har en speciell tid att passa. Vet jag att jag maste gora nagot extra pa morgonen, da maste jag ga upp tidigare, annars blir jag stressad och sur och grinig.

David daremot har haft flexitid i flera ar.


Hur som helst, ska forsoka gaska upp mig annars kommer jag fortfarande vara sur ikvall nar jag kommer hem. Det kommer jag kanske vara anda men jag ska forsoka att skarpa till mig.


Fortsattning foljer :P

Ovido - Quiz & Flashcards